Ansedel Johannes Laurentii Bacchelius

Levnadsbeskrivning

Ur Visnums Häradsrätt AIa:3, hösttinget den 7 och 8 Octobris 1681: "Näst gaf Hans Wÿrdighet Kiörkioherden Wällärde Hr Joannes Bachelius i Rudskoga Sochen Klagl. Tillkänna, huruledes Ryttaren Swän Pärsson Stark hafwer d. 27 Septembris sidstleden warit uti hans, Hr Jönses, Prästegård och illa öfwerfallit honom med skiällsord och annan otÿdighet nämbl. 1 Kallat honom dän gamble skiälmen, 2 Huggit uti dörren och en stohl, 3 Huggit sönder ett fönster, 4 Föst uth hans, Kiörkioherdens, Hustru och barn, 5 Mant honom uth på gården, 6 Plockat sigh till öhl och aff öfwerdådighet slagit detsamma uth på gården. Huarföre bemälte Kiörkioherre Hr. Jöns begiärte, att Rätten will pålägga ofwannämnde Ryttaren Swän Stark ett Lags likmätigt straff. Helst emedan nu berörde Hr. Kiörkioherde färmälte sigh icke hafwer giort samme Ryttare något emot, utan fastmera godt, i dät han gifwit honom pänningar och mat, ethy han skulle resa och blifwa boendes i Skåne. Därtill svarade Swän Stark, att han intet wäll kan minnas, om han således hafwer brutit mot Kiörkioherden Hr Jöns emedan han tillÿka med sin kamrat Erich Jönsson i Grinden aff honom bleff wäll plägad med mat, öhl och brännewÿn så att de på sidstone woro druckna, och begiärte denna Swän Stark, att Erich Jönsson måtte få härom wittna, som han will inför Guds ansfwar, däth ock Hr Kiörkioherren äskade alltså producerades besagde Erich Jönsson och efter afwlagd Edh mäd hand på book betygade att när dhe d. 27 Septembris sidstleden woro på wägen uti Rudkoga Sochen, bad Swän Erich föllia sigh till Prästegården, efter han wille sig ta farwäll innan han reser till Skåne; Sade Swän på samma wägh, om Prästen wille förlika migh för dät jag warit hans Dragon och slitit för honom ondt i fÿende land, så skall allt wara wäll oss emellan, hwaroch icke skola wÿ tahlas wid, enär de kommo till Prästegården blefwo dhe wäll fägnade mäd öhl och mat och talte wärden och Starken en lång stund wänligen wid. Män när Swän Stark bleff drucken, beskyllde han Kiörkioherren Hr Jöns hurusom han giort sin, Swäns, Hustru huusawill och fördenskull trätte på Kiörkioherren därför Kiörkioherren gick aff wägen uti en framkammare däraff Swän bleff ond, sprang upp, drog sin wäria och högg itu en stohl samt i kammarsdörren, efter Hr Jöns, mante honom uth och sade jag skall hugga sönder dän gamble grå skiälmen. Slog sönder ett fönster, föste ut hans hustru och tre döttrar , högg i dörrarna och sidst plockade sigh till öhl, dät han och aff öfwerdådighet slog mäst allt uth på gården. Och sade han giort wärre gärning, om inte han, Erich, mäd tvänne Hr Jönses drängar hade tagit hans gevär ifrån honom. Swän Stark sade detta wäll kunna vara sant och bad mycket att Kiörkioherren wille gifwa honom till. Män Kiörkioherren sade att han intet törs dät giöra, all den stund han förnummit, att Swän skall sedan unsgadt honom mäd wärre giärning: Hwilket deth mäckta bevisas kunne. Resolutio. Efter så som Ryttaren Swän Pärsson Stark, aff dänne föregående Ransaknings pröfwnad, hafwer påkastat Kiörkioherren Wÿrdige Hr. Jöns Bachelio ett groft skiällsord och dässutom föröfwat stort öfwervåld uti han huus: Altför den skull och kiände han förwärkat sitt Lÿff och all sin löösören, efter Prästerskapets Privilegier 22 .. och dät 31 Cap: R: d: 22. Hemstiällandes uti underdånighet underrätta Nåden under Högl. Kongl. Hoffrättens förklaring."
Död 1687 i Rudskoga (S).